Sitter vid en restaurang i Fischermans Warf. Precis beställt en liten skål räkor och ett glas Chardonnay. Bluesmusik i bakgrunden och solen i ögonen. Stormy weather sjunger hon som hörs i bakgrunden, men här skiner solen, det hettar i ansiktet. Jag är lite varm efter en fyratimmars promenad genom gatorna i San Francisco. En uteliggare mittemot sjunger med i tonerna av bluesen och konstigt nog känns hans sång helt rätt. Här och nu.
Det är verkligen variationernas stad. Från höghusen och livet i storstaden med dess puls, till låghusen invid havet. Dofterna är annorlunda här, människorna är softare. Många turister som flanerar. Räkorna slinker ned snabbt, hungrig som jag är efter promenaden. Lutar mig nöjd tillbaka och tittar på det gula guldet som glittrar i glaset. Det smakar fantastiskt! Stunden är magisk. Ensam, njuter och tar in dagarna som varit i SF. Summerar ned allt som upplevts och det kunde inte avslutats mer perfekt; En promenad över Golden Gate bron med en helt andlös utsikt och hisnande höjder. Ilandet i magen där på toppen av bron byttes efter en stund i glädje över det vackra.
Alcatraz reser sig i bakgrunden och en storslagen vy över den mångsidiga staden får mig att rysa. Den här stunden skulle jag vilja ge till alla mina vänner, mina barn och min stora kärlek. Från mitt hjärta till er alla. För det jag känner här just nu är en stor kärlek till livet och tacksamhet att jag får uppleva detta magiska ögonblick. Tar med min stunden och känslan hem till det på sitt sätt sköna höstmörkret.
Jag tar en klunk till av det svala vita vinet, stunden är snart över och jag tar min väska och reser mig upp. Tveksamt, för jag vill egentligen inte. Jag lämnar Lou's pier 47 utan att lämna något avtryck efter mig. Som om jag aldrig varit där. Jag vänder mig inte om, går bara framåt - till nästa njutning i livet. Carpe Diem!
Jag är förälskad i San Francisco.
